Del 2. Varför (inte) köpa Amelia?
Så situationen i det föregående inlägget är tämligen uppenbar. Naturlig, skulle man till och med kunna säga, eftersom det i klassrummet vanligen är läraren som säger och eleven som gör. Men hur ser det ut utanför klassrummet? Vilka auktoriteter gör anspråk på den enskilde individen där? Myndigheter, förstås, genom att individen förväntas bete sig inom accepterade ramar av regelverk och förordningar. Stora företag gör också anspråk på individens beteende genom att de allra flesta av oss är konsumenter och ingår i ett ekonomiskt växelspel. Och så har vi media.
Jag har en bekännelse. Någon gång i somras bestämde jag mig för att sluta köpa livsstilsmagasin av typen Veckorevyn, Solo och dylika. Det har jag hållit fram tills att jag lade 59 kronor på Amelia Brud & bröllop. Ni skulle ha sett Daniels min innan jag förklarade att den skulle vara till en inläggsserie på bloggen...
Det är ironiskt att livsstilsmagasin vill lyfta fram läsaren och läsarens förmåga att styra sitt eget liv, men ändå använder ett språk som egentligen innebär motsatsen. På de 164 rikt illustrerade sidorna räknar jag till inte mindre än 725 verbformer i imperativ eller direkta instruktioner i presens enligt mönstret Så gör du. Då har jag inte räknat med annonserna, med retoriska uttryck som Varför inte? eller Måste-ha, eller med indirekta instruktioner i presens, till exempel Ni/man kan/behöver/bör/ska/måste som också utgör en skälig andel. Dessutom har jag bara gått igenom en tidning av alla som finns.
Min fråga är vad som händer psykologiskt när man oavbrutet konfronteras med språkliga befallande konstruktioner som ovan. Även om en liten andel (34 av 725) verbformer står i nekande imperativ, följs av inte, är inte upplevelsen av vad man får och inte får göra lika liten. Eftersom vi översvämmas av vad vi ska tänka på, komma ihåg, fixa, matcha, säkra, låta, planera, göra och framför allt vara, torde upplevelsen av att göra fel bli starkare än om vi hade gjort något som vi blivit tillsagda att inte göra. Åtminstone är stressen över att göra fel påtagligare.
Nyanserna i språkliga konstruktioner och formuleringar spelar roll. De har betydelse för hur vi tolkar, tänker och i förlängningen agerar. Att läsa livsstilsmagasin kan vara trevligt, avslappnande, kravlöst för stunden, men till slut uppstår slitningar och splittringar de gånger man upplever att ens självbestämmande kommer i kläm. Jag vet inte hur världen skulle se ut utan mediala riktlinjer och direktiv, men jag vet att jag föredrar självständighet och integritet, även om det innebär att vara vilsen som en bananfluga vad gäller de senaste trenderna inom drömklänningar och blombuketter.
