Lingvistik, svenska, svenska som andraspråk och jag
Av lingvistikkurserna jag gick förra året var Tvåspråkighet den roligaste! Av de 30 hp Svenska som andraspråk jag hade tänkt försöka ta under våren och hösten handlar 7,5 hp direkt om andraspråksinlärning. De två kurserna kommer antagligen att komplettera varandra ganska bra. Det jag redan kan sätts i ett lärarperspektiv och ett sådant är ju alltid trevligt. Överlag gillar jag när allt man läser tillsammans blir en helhet som bara växer och växer ju mer man lär sig. Därför var det roligt bara en sådan liten grej som att, av alla kapitel i hela boken, få läsa in just kapitlet om merkantilism och religionsfrihet under 1700-talet, inför redovisningen i måndags. Historia och religion!
"Egentligen" läser jag svenska nu och svenska som andraspråk på sidan om. Jag valde det senare för att det är lingvistiskt och breddar mitt huvudämne. Har precis läst en publikation från Skolverket om att undervisa elever med svenska som andraspråk. Svenska som andraspråk är ett intressant ämne just för att det skiljer sig i hög grad från modersmålssvenska. Det finns visserligen mål i kursplanerna som liknar varandra, men själva undervisningssätten är annorlunda. Andra kompetenser krävs från lärarens sida. Fint med kursarna på svenska som andraspråk är att flera redan jobbar som lärare och har jobbat olika antal år. Bara det bidrar en hel del till vad man lär sig under lektionerna.
Om man själv studerar eller undervisar (i), särskilt svenska, moderna språk, samhällsvetenskapliga ämnen, tror jag aldrig att det kan vara fel att ha en grund i lingvistik att stå på. Man behöver kanske inte vara expert inom korpuslingvistik eller lexikal semantik, men en övergripande förståelse för hur det kan komma sig att vi kommunicerar som vi gör är i min värld centralt för bland annat det kritiska tänkandet, och att utveckla ett kritiskt analytiskt tänkande hos eleverna ser jag som en av lärarens absolut viktigaste uppgifter.
"Egentligen" läser jag svenska nu och svenska som andraspråk på sidan om. Jag valde det senare för att det är lingvistiskt och breddar mitt huvudämne. Har precis läst en publikation från Skolverket om att undervisa elever med svenska som andraspråk. Svenska som andraspråk är ett intressant ämne just för att det skiljer sig i hög grad från modersmålssvenska. Det finns visserligen mål i kursplanerna som liknar varandra, men själva undervisningssätten är annorlunda. Andra kompetenser krävs från lärarens sida. Fint med kursarna på svenska som andraspråk är att flera redan jobbar som lärare och har jobbat olika antal år. Bara det bidrar en hel del till vad man lär sig under lektionerna.
Om man själv studerar eller undervisar (i), särskilt svenska, moderna språk, samhällsvetenskapliga ämnen, tror jag aldrig att det kan vara fel att ha en grund i lingvistik att stå på. Man behöver kanske inte vara expert inom korpuslingvistik eller lexikal semantik, men en övergripande förståelse för hur det kan komma sig att vi kommunicerar som vi gör är i min värld centralt för bland annat det kritiska tänkandet, och att utveckla ett kritiskt analytiskt tänkande hos eleverna ser jag som en av lärarens absolut viktigaste uppgifter.
