ladusvalas blogg

 

Det dröjde en vecka och en dag för testresultatet att komma. 96 poäng av 120 möjliga lyckades jag skrapa ihop. Inte ett dåligt resultat, men jag hade behövt 100. Nu har det visat sig att jag inte behöver en endaste TOEFL-poäng.

 

Skolan jag blivit nominerad till kräver nämligen inte TOEFL, utan har ett avtal med Uppsala universitet som i princip går ut på att de utifrån gymnasiebetyg litar på att svenska studenter är tillräckligt duktiga på engelska för högskolestudier utomlands. Avsikten från Internationella kansliet är att alla partneruniversitet ska ingå i ett sådant avtal, men vissa skolor kräver fortfarande ett formellt bevis på engelskakunskaper, bland annat University of Michigan som jag sökte som andrahandsalternativ.

 

Redan för över ett år sedan började jag fundera på generellt utbyte (i motsats till institutionsanknutet utbyte, till exempel Nordkurserna i Norge och Grönland) och att kanske lämna in en ansökan. Jag gjorde ingen ansökan eftersom jag dels nyss hade påbörjat mitt program, dels för att jag inte tyckte att jag hade något riktigt bra skäl till varför just jag skulle få åka. Det var antagligen ett bra beslut att vänta ett år, för under den här tiden har saker och ting klarnat och timingen blivit rätt.

 

I mitten av november dunsade två gemade pappersbuntar ned i en röd postlåda i foajén till Internationella kansliet på St. Olofsgatan. Två likadana exemplar av ansökningsformulär med foto, prioriteringslista, lista på kursförlag för var och en av skolorna jag sökt, personligt brev, betygsutdrag från Uppsala universitet, Luleå tekniska universitet, Universitetet i Bergen och Grönlands universitet, registeringsintyg från Uppsala universitet, kopia på betygsdokumentet från gymnasiet, utskrivet kvitto på att jag bokat TOEFL-datum och slutligen intyg på engagemang i Universitetskyrkan och Studentkåren - allt vidimerat eller försett med kontrollnummer från studentportalen.

 

Ungefär två veckor efter sista ansökningsdatum fick jag en inbjudan till en intervju på Internationella kansliet. Samtalet varade ungefär en halvtimme och vi diskuterade mina möjligheter att åka och vad jag skulle kunna göra med tiden som utbytesstudent. Hon var hur trevlig som helst och det fanns ingen anledning att vara nervös. Replikerna i början av inlägget är ungefär som det lät på intervjun.

 

I torsdags fick jag mailbesked om att jag blivit nominerad till mitt förstahandsval, Gustavus Adolphus College i St. Peter, Minnesota. Det är en liten skola i en liten stad ungefär tio mil från Minneapolis. Min idé är att åka dit och läsa kurser i framför allt svenska och skandinavistik, men jag är också intresserad av media och samhälle. University of Michigan har inte lika stort utbud av skandinavistik så där hade jag mest tittat på kurser i lingvistik och litteraturvetenskap. Faktum är att jag hade tänkt söka ett tredje ställe också, Augustana College, Illinois, men av någon anledning hade den tagits bort från prioriteringslistan. Jag tror att Augustana har det mest gedigna kursutbudet i skandinavistik liksom den tydligaste skandinaviska profilen.

 

Det krävs en del tankekraft och praktiskt arbete att hitta dels bra argument till varför man ska bli antagen, dels för att sedan hitta passande skolor och lämpliga kurser. För mig var antalet aktuella skolor litet, men för någon som vill läsa naturvetenskap, ekonomi, engelska eller samhällsvetenskap...

 

Senast den 8 januari måste jag tacka ja. Därefter börjar ett nytt ansökningsförfarande: nya blanketter, nya intervjuer. Man måste verkligen vara ute i god tid för att allt ska hinna ordnas. För utbyten inom Europa är ansökningsperioden i januari-februari, och för de nordiska sommarkurser jag varit på har ansökningarna lämnats in i april.

 

Nåväl. Här är några länkar med information om utlandsstudier och TOEFL.

 

But first thing first. Jag har så smått övervägt att skaffa facebook i händelse av en längre utomlandsvistelse. Detta behöver också lång tid av förberedelse...